Sverige befinner sig i ett läge där importen av livsmedel utgör en betydande del av den totala konsumtionen, trots att vårt land besitter unika förutsättningar med stora jordbruksarealer, gott färskvatten och en lång tradition av hållbar produktion. I ljuset av globala geopolitiska spänningar, klimatförändringar samt en osäkerhet i internationella leveranskedjor blir det allt tydligare att en stärkt nationell livsmedelsberedskap måste stå högt på agendan. Debattören Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige, menar att ”det måste bli lättare att producera mat i Sverige” – en ståndpunkt som återfinns i flera aktörer och initiativ, från LRF:s syn på förutsättningarna för svensk matproduktion till de konkreta målen i Livsmedelsföretagens “Recept för resiliens”.
Nutida Utmaningar och Möjligheter
Ett minskat svenskt jordbruk och ett växande importberoende
Under de senaste decennierna har produktionen av svensk mat minskat markant. När Sverige gick med i EU för 30 år sedan förändrades landskapet med en rad ekonomiska och politiska omställningar, där importen gradvis ökade. Som ett resultat är en stor andel av maten vi äter idag importerad, vilket medför ett stort handelsunderskott och en ökad sårbarhet vid störningar i de globala leveranskedjorna. Detta har inte bara ekonomiska konsekvenser utan påverkar även säkerheten i tider av geopolitiska kriser.
Geopolitiska, klimatmässiga och regulatoriska faktorer
Det pågående säkerhetspolitiska läget har väckt en ny medvetenhet om betydelsen av nationell livsmedelsförsörjning. Klimatförändringar och strängare klimatmål sätter ytterligare press på de europeiska jordbruksländerna, vilket påverkar produktionen i länder som Danmark, Nederländerna och Irland. Samtidigt bidrar omfattande regelverkskrav och byråkratiska hinder till att svenska lantbrukare inte fullt ut kan utnyttja sina naturliga fördelar. Detta har lett till att företagen får kämpa med motstridiga krav, både vad gäller miljökrav och kraven för att få till stånd en kostnadseffektiv produktion.
Strategiska Lösningar för Ökad Svensk Produktion
Uppdaterad livsmedelsstrategi och nya förutsättningar
Det råder en stark överenskommelse om att den svenska livsmedelsstrategin måste uppdateras med en tydlig ambition att producera mer mat inom landet. En modern strategi bör dels anpassas efter de nya klimat- och miljöutmaningarna, dels fokusera på att underlätta investeringar i både primär produktion och förädlingsledet. Genom att sänka administrativa hinder och ge bättre ekonomiska förutsättningar kan fler små och medelstora lantbruk bli konkurrenskraftiga – något som är avgörande för att vända trenden med minskad inhemsk produktion .
Stöd för lantbruk och satsningar på forskning och innovation
För att säkerställa att den svenska matproduktionen blir robust och framtidssäkrad krävs satsningar både på teknik, forskning och utbildning. Innovativa lösningar inom djurhållning, betesförvaltning och förädling kan inte bara minska klimatpåverkan utan även skapa nya arbetstillfällen och infrastruktur på landsbygden. LRF lyfter fram vikten av att skapa incitament för investeringar i lantbruket samt att stärka exporten av svenska livsmedelsprodukter, vilket bidrar till ett ökat nationellt värde och bättre lokala arbetsmöjligheter .
Livsmedelsberedskap ur ett Säkerhetspolitiskt Perspektiv
Krisberedskap – att stå starka i tider av osäkerhet
Med tanke på den osäkerhet som råder i det internationella läget är det av yttersta vikt att Sverige inte enbart förlitar sig på utländsk matproduktion. I en tid då länder runt om i världen intensifierar sina ansträngningar för att säkra livsmedelsförsörjningen, måste även Sverige stärka sina egna produktionskedjor. Som Palle Borgström från LRF poängterar, är det inte enbart fråga om landsbygdens ekonomi, utan om nationell och europeisk säkerhet. Ett starkt svenskt jordbruk minskar sårbarheten vid internationella handelssvikt och bidrar till ett tryggare samhälle .
“Recept för resiliens” – Tre mål för ett robust livsmedelssystem
Livsmedelsföretagen presenterar i sin rapport “Recept för resiliens” en strategi med tre centrala mål:
- Mål 1: Ökad produktion av mat och dryck i Sverige
En ökad produktion skulle minska beroendet av importerade livsmedel. Genom att satsa på export, samtidigt som fler svenskar väljer svenska produkter, skapas en livskraftig och lönsam livsmedelskedja. - Mål 2: Tydlig rollfördelning mellan myndigheter och näringsliv
Effektiv krishantering kräver ett samarbete där mandat och ansvar är klart definierade. Detta förutsätter affärsmässiga avtal och en inriktning där staten i krissituationer tar över ansvaret för strategisk lagerhållning. - Mål 3: Säkra tillgången till el, vatten, drivmedel och transportinfrastruktur
Produktionen hänger samman med kritiska infrastrukturer. Om inte dessa grundläggande resurser kan garanteras, stannar produktionen upp – oavsett vilken kapacitet som finns i lantbruket. Dessa mål utgör tillsammans grunden för ett robust svenskt livsmedelssystem, redo att klara både vanliga och extraordinära påfrestningar.
Marknadsföring och Konsumentbeteende
Att satsa på svenskt – en vinnande idé
Svenskt producerad mat har en rad fördelar – från lägre klimatpåverkan och bättre djurvälfärd till hög kvalitet och en stark tradition av hållbar produktion. Initiativ som ursprungsmärkningen ”Från Sverige” och ”Kött från Sverige” är exempel på hur man med smart marknadsföring kan öka konsumenternas förtroende för inhemska produkter. Genom att öka andelen svenskt producerad mat, inte minst i offentliga verksamheter som skolor och äldreboenden, bidrar man samtidigt till ett ökat ekonomiskt värde för landsbygdens företag och stärker den nationella försörjningsberedskapen.
Offentlig upphandling som drivkraft
En viktig del av strategin är att offentliga upphandlingar ställer högre krav på att livsmedel är närproducerade. Att byta ut ett flertal importerade livsmedelsprodukter mot svenska alternativ skulle kunna ge positiva effekter både på miljön och ekonomin, samtidigt som det ger en stabil bas för lantbrukets fortsatta utveckling.
Framtida Steg och Policyrekommendationer
Rekommendationer till politiska beslutsfattare
För att Sverige ska möta framtidens utmaningar krävs kraftfulla politiska insatser. Det handlar om att reformera regelverk som hindrar produktionen, skapa nya ekonomiska incitament och säkerställa att nödvändiga infrastrukturella investeringar görs i tid. En modern livsmedelsstrategi bör därför kombinera åtgärder för både kortsiktiga krisberedskapsbehov och långsiktiga satsningar på innovation och hållbarhet.
En vision för ett robust livsmedelssystem
Med de åtgärder och strategier som presenteras finns möjligheten att skapa ett robust, självförsörjande och hållbart livsmedelssystem. En sådan framtid bygger på samverkan mellan lantbruk, industri, myndigheter och konsumenter – alla med ett gemensamt mål att göra Sverige mindre sårbart och starkare inför framtidens utmaningar.
Förbered för framtiden
Sveriges utmaningar med ett växande importberoende och minskad inhemsk produktion är tydliga, men de utgör även en möjlighet. Genom att underlätta för lantbruket, modernisera regelverken och investera i nödvändig infrastruktur kan landet återta sin roll som en ledande producent av mat. Framtiden kräver ett robust och resilient livsmedelssystem – ett system där både politiska beslut och företagsinsatser samverkar för att garantera att svenska livsmedel når våra bord, oavsett yttre omständigheter.
Med en uppdaterad livsmedelsstrategi och tydliga mål blir visionen möjlig att realisera. Det är nu upp till politiker, branschorganisationer och konsumenter att tillsammans arbeta mot en framtid där Sverige inte bara äter mer, utan även producerar mer – för ett tryggare och hållbart samhälle.
Genom att lyfta både de operativa utmaningarna och strategiska möjligheterna visar artikeln vägen framåt mot ett starkare svenskt livsmedelssystem, där både säkerhet, hållbarhet och ekonomisk utveckling går hand i hand.
