Estrellas julsnacks, Göteborgs Stadsmission och fattigdomen som fördubblades i Sverige 2026
För den som brukar betala sina räkningar i den ordning de kommer kan årets julnyhet från Estrella låta som en reklamslogan: ett chipsbolag i Göteborg låter en del av försäljningen av sina julsnacks gå till Göteborgs Stadsmission. Företaget, känt för ostbågar och dubbelhettade chips, har i år två tillfälliga produkter i sortimentet, Julostchips och Julhjärtan Salt. Varje såld påse bidrar till organisationens arbete för människor i ekonomisk utsatthet i och omkring Göteborg. Produkterna finns i butik från vecka 45.
Bakgrunden är en gammal sanning som brukar dränkas i decemberreklam: julen är inte för alla en mysig högtid. För familjer som tampas med ekonomin är den fyra veckor av utgifter ingen kan undvika. Måltiderna som annars ordnas i skola och förskola ska lagas hemma. Klappar förväntas. Julbordet ska finnas, eller åtminstone en version av det. Estrellas hållbarhetsansvariga Jenny Lagergren formulerar det utan krusiduller: julen ska vara en tid då människor får samlas och skapa fina minnen tillsammans, men för många innebär den ekonomisk stress och oro.
Ett bolag med adress i Angered
Samarbetet har en lokal logik. Estrella har sin bas och sin produktion i Angered, nordost om Göteborgs centrala delar, ett område där behoven av lokalt stöd är stora. Göteborgs Stadsmission erbjuder akut och långsiktigt stöd till barnfamiljer och individer i utsatthet. Inför julen hjälper organisationen till med matkassar, presentkort och julklappar. Camilla Hall, ansvarig för företagsinsamlingen, beskriver vad personalen ser varje dag: föräldrar som måste välja mellan att handla mat eller betala en räkning, och tusentals människor som söker stöd fram mot helgerna.
Som en del av upplägget deltar Estrella i Stadsmissionens Julklappsvagn, som lördagen den 5 december rullar genom Göteborg med flera stopp runt om i staden. På Drottningtorget bjuds det på snacks, julstämning och information om hur den som vill kan bidra. Konceptet har funnits i många år och fungerar för att det vänder på perspektivet. Där finns inte den utsatte som tacksam mottagare av allmosor, utan en stad som samlar in gåvor tillsammans.
Insamlingen stannar inte vid kommungränsen. Estrella påpekar att behoven är stora på många håll i landet, och genom Sveriges Stadsmissioners lokala verksamheter får människor stöd i sina närområden. Julostchipsen säljs hos Ica, Axfood, Coop, Hemmakväll och Foodora Market, Julhjärtan Salt finns dessutom på Circle K och St1. De barn som berörs är inte få. I december i fjol sade Stadsmissionen att ett av åtta barn i Sverige lever i fattigdom, och att många föräldrar skäms över att inte kunna ge sina barn en julklapp.
Sverige 2026: fattigdomen som fördubblades
Kampanjen landar vid ett tillfälle då fattigdom inte längre är ett ord man behöver sänka rösten för i Sverige. Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapport 2026, som kom i oktober, slår fast att andelen som lever i materiell och social fattigdom har mer än dubblerats mellan 2021 och 2025, från cirka 3 till 7 procent av befolkningen. Det motsvarar ungefär 730 000 personer enligt SCB. Gränsen går vid att man av ekonomiska skäl inte har råd med utgifterna för minst fem av tretton utpekade poster i vardagen. I listan ingår att inte ha råd att äta näringsriktig mat, att inte ha råd att hålla bostaden varm, att inte ha råd att betala lån och räkningar.
730 000 personer är ingen avlägsen statistik. Det är var fjortonde person i kassakön på Ica, och bland dem finns de barnfamiljer som Stadsmissionen beskriver i sina julinsatser.
Bilden stannar inte vid gränsen för vad som formellt räknas som fattigdom. Drygt 20 procent av svenskarna saknar kontantmarginal, det vill säga klarar inte en oväntad utgift på 14 000 kronor. Bland ensamstående kvinnor med barn är det mer än varannan. Cirka 10 procent uppger att de har svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop. Vardagen ser ut att fungera, men marginalerna är borta, och utan marginaler finns inget skydd när tvättmaskinen går sönder, tandvården ringer, eller terminsavgiften dyker upp.
Sverige 2026: fattigdomen som fördubblades
Den del av rapporten som kanske fångar 2026 bäst handlar om överskuldsättningen. Cirka 500 000 personer, 5 procent av befolkningen, hade aktiva skulder hos Kronofogden eller pågående skuldsanering 2025. Det är den högsta noteringen på över tjugo år och en ökning med 13 procent sedan 2019. Riksrevisionen uppskattar samhällskostnaderna till uppåt 200 miljarder kronor per år, inklusive sjukvård och produktionsbortfall.
För den som växte upp med bilden av att skuldsatta är slösaktiga innehåller rapporten en annan berättelse. Människorna Stadsmissionen möter lånar inte till lyx. De lånar till mat, kläder och hyra efter en skuldsamhet som började med något annat: en sjukdom, en skilsmässa, ett jobb som försvann. Verksamhetsledare i Örebro berättar om kunder som tar Klarna-lån för att köpa mat till barnen. Statliga återkrav, exempelvis sjukpenning som måste betalas tillbaka efter en omprövning, är den skuldtyp som ökat mest hos Kronofogden, med 59 procent 2025 jämfört med året innan.
Rapporten låter en av människorna bakom siffrorna tala. Nina drabbades av psykisk ohälsa, kom efter med räkningarna och hamnade hos Kronofogden. Mer än tjugo år senare lever hon med löneutmätning och får bara behålla en liten del av sin lön. Hennes beskrivning av vardagen är torr: hon har en inre stress hela tiden över om hon ska ha mat på bordet. En överskuldsatt person löper fem gånger högre risk för suicidförsök än befolkningen i övrigt.
Skulderna låser också dörren till resten av livet. Utan att betraktas som kreditvärdig kan man inte teckna mobilabonnemang, få hyreskontrakt i andra hand eller handla livsmedel på kredit vid månadsslutet. Forskningen om unga vuxna i rapporten visar att skuldbördan tvingar bort umgänge och dejting, ofta lika mycket på grund av skammen som av pengarna. Ett av citaten: det är pinsamt att säga att man är skuldsatt, att man lever som en luffare. Unga vuxnas skulder hos Kronofogden har fördubblats på tio år.
A-kassan som inte fångar upp fler
En förklaring till att Matmissionens köer växer finns i arbetslöshetsförsäkringen. Från den 1 oktober 2025 baseras rätten till ersättning på inkomster av förvärvsarbete, med inkomstkrav och åldersgräns på minst 20 år. Stadsmissionerna rapporterar att allt fler som faktiskt har a-kassa kommer för att be om mat, eftersom ersättningen inte längre räcker. I dag har Sverige en mindre generös arbetslöshetsförsäkring än Finland, Frankrike och Nederländerna, ett lägre försörjningsstöd än övriga Norden, och sjukpenningens nivå har minskat sedan 1990-talet. Lågkonjunkturen med hög arbetslöshet och höga matpriser har gjort resten.
Regeringen har inte stått helt stilla. Från 1 januari 2026 höjdes bostadsbidraget för barnfamiljer med upp till 1 000 kronor i månaden, den första höjningen sedan 1997. Mellan 1 april 2026 och 31 december 2027 gäller sänkt matmoms, tillfälligt 6 procent mot tidigare 12. Lagen om fritidskortet trädde i kraft i september 2025 och ska ge barn mellan 7 och 16 år tillgång till idrott och kultur oavsett familjens ekonomi.
Stadsmissionerna välkomnar åtgärderna men påpekar att barnbidraget inte har höjts sedan 2018 och därmed urholkats i takt med priserna, och att bostadsbidraget behöver indexregleras så att det följer kostnadsutvecklingen i stället för att krympa i tystnad mellan valrörelserna. Som långsiktig lösning föreslår de en fattigdomsutredning som definierar vad en skälig levnadsnivå innebär i Sverige 2026, möjlighet att ogiltigförklara kreditavtal som strider mot lagen om kreditprövning, och en garanti om att överskuldsatta får samordnat stöd i tid.
Vad en påse chips faktiskt gör
Låt oss vara ärliga med storleksordningen. Julostchips 160 gram rekommenderas för 19,90 till 23,90 kronor, Julhjärtan Salt 80 gram för 16,90 till 21,90, och bara en del av intäkterna går till Stadsmissionen. Ingen julgransplundring av chipsgigantens resultaträkning, alltså. Värdet av samarbetet vilar på två andra ben.
Det första är pengarna, som är verkliga nog. Stadsmissionens öppna verksamheter möter 5 000 till 7 000 människor dagligen på ett fyrtiotal ortar i Sverige, och julinsatserna med matkassar, presentkort och julklappar finansieras av den här typen av avtal och av privatpersoners gåvor. Varje utdelad matkasse är ett val en familj slipper göra mellan mat och räkning.
Stadsmissionerna bygger också löpande struktur ovanpå nödhjälpen. Matmissionen driver sociala matbutiker där personer med låga inkomster får näringsrik mat till reducerat pris, medan matsvinnet minskar, och butikarna erbjuder arbetsträning. Göteborgs Stadsmissions mötesplats S:t Johanneskyrkan nämns i rapporten som en plats dit människor vänder sig för hjälp. Medlemsorganisationerna har tillsammans cirka 1 500 anställda. Insatserna under december, inklusive samarbetet med Estrella, bygger på samma nätverk som bär mottagarna resten av året.
Det andra benet är uppmärksamheten. Att ett känt Göteborgsmärke med produktion i Angered varje år kopplar sina julsnacks till Stadsmissionen flyttar samtalet om fattigdom från välgörenhetsgalan och in i mataffären. Den som lägger påsen i kassen läser vad som står på den, och det påminner om att överflöd och brist samsas i samma land utan att det behöver kännas orimligt. Kvar står förstås invändningen att välgörenhet inte är politik. De 730 000 som räknas som fattiga blir inte färre av att en chipspåse kostar en krona extra, och Stadsmissionerna själva är tydliga med att deras jourinsatser är en kompensation för välfärdssystem som inte längre räcker till.
På Estrellas webbplats samlas kampanjen under namnet varma stunder. Namnet är enkelt, kanske för enkelt, men det fångar något sant. Det julen egentligen handlar om för den som har det tufft är inte lyx. Det är en måltid utan ångest, en klapp som inte behöver betalas tillbaka med ränta, och vetskapen att någon räknade med att man finns.
























