Vi har nog alla varit där. Man öppnar kylskåpet för att laga middag och upptäcker en grönsak som gömt sig längst in på en hylla, en öppnad förpackning som man glömt bort eller rester från en middag som lagades för flera dagar sedan. Plötsligt inser man att maten inte längre går att använda och att den måste slängas.
Matsvinn förknippas ofta med dålig planering, ogenomtänkta inköp och mat som blir stående för länge. Men det finns fler faktorer som påverkar hur mycket mat vi faktiskt slänger. Enligt en ny studie från Linköpings universitet kan både våra kylskåp och förpackningarnas utformning spela en större roll än vi tidigare har tänkt på.
Forskningen visar att det inte enbart handlar om våra egna vanor. Hur kylskåpen är konstruerade, hur vi placerar maten och hur förpackningarna är utformade kan också bidra till att fullt ätbara livsmedel hamnar i soporna. Det väcker en viktig fråga om hur vi egentligen förvarar maten hemma och om våra kök är anpassade för att hjälpa oss att minska matsvinnet.
Överfulla kylskåp gör att maten glöms bort
Ett välfyllt kylskåp kan kännas som ett tecken på att man har god kontroll över hushållets matinköp. Det finns ingredienser till flera middagar, frukosten är säkrad och man slipper förhoppningsvis springa till mataffären varje dag. Men när kylskåpet blir för fullt kan det också få motsatt effekt.
Det blir svårare att hålla reda på vad som faktiskt finns hemma. Matvaror hamnar bakom andra produkter, öppnade förpackningar försvinner ur sikte och grönsaker som borde ha använts för flera dagar sedan blir liggande längst ner i en låda.
Detta var ett av problemen som forskarna vid Linköpings universitet upptäckte när de undersökte hur människor använder sina kylskåp.
I studien deltog 24 hushåll från sju olika länder, däribland Sverige, Spanien, Iran och Sydafrika. Deltagarna fick fotografera sina kylskåp vid olika tillfällen. Totalt samlades 47 bilder in, som sedan kompletterades med intervjuer om hushållens matförvaring och kylskåpsvanor.
Forskarna slogs av hur lika kylskåpen såg ut, trots att deltagarna hade olika kulturella bakgrunder och bodde i olika delar av världen. Ett återkommande mönster var att hushållen gärna handlade mycket mat och sedan fyllde kylskåpet så mycket som möjligt.
När kylskåpet blev överfullt försämrades överblicken. De produkter som syntes användes oftare, medan mat som hamnade längre bak riskerade att glömmas bort. I vissa fall hann livsmedlen bli dåliga innan någon ens upptäckte att de fanns där.
Kylskåpet blir ett slags moraliskt svart hål
En av de mer intressanta slutsatserna i studien handlar om hur vi ser på ansvaret för maten när vi väl har placerat den i kylskåpet.
Forskarna beskriver kylskåpet som ett slags moraliskt svart hål. Det handlar om att vi ibland verkar känna att vi har gjort vår del så fort vi har burit hem maten och ställt in den på rätt plats. Därefter hamnar produkterna nästan utanför vår uppmärksamhet.
Babak Nemat, postdoktor vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien, beskriver hur människor tycks överlåta ansvaret till kylskåpet när matvarorna väl har ställts in.
Det är en ganska talande beskrivning av något som händer i många hushåll. Vi tänker att maten är säker i kylskåpet och att den kan användas när vi behöver den. Men kylskåpet håller inte reda på vilka produkter som bör användas först eller vilka rester som snart behöver ätas upp.
Studien visar också att bekvämlighet ofta går före genomtänkt förvaring. Matvaror placeras där det råkar finnas plats, snarare än utifrån vilken temperatur de behöver eller hur lätt de ska vara att hitta.
Ett exempel är mjölk som ofta hamnar i kylskåpsdörren eftersom det är enkelt att komma åt den där. Problemet är att temperaturen i dörren varierar mer och generellt är högre än längre in i kylskåpet. Det kan försämra förvaringen av känsliga livsmedel.
Matförpackningarna kan faktiskt förvärra problemet
Det är lätt att tänka att förpackningar enbart finns till för att skydda maten och göra den enklare att transportera och förvara. Men enligt forskarna kan vissa förpackningar i stället bidra till att vi tappar kontrollen över vad vi har hemma.
När en produkt kommer hem från affären är förpackningen ofta tydlig och enkel att läsa. Man ser vad den innehåller, hur länge den håller och hur den ska förvaras. Men när produkten placeras i ett fullt kylskåp kan den informationen bli betydligt svårare att komma åt.
Stora och otympliga förpackningar kan ta upp mycket plats och vara svåra att stapla. De kan dessutom skymma andra livsmedel eller göra det svårt att se datummärkningar och förvaringsanvisningar.
Forskarna uppmärksammar även papperspåsar för frukt och grönsaker som ett exempel på förpackningar som kan bidra till att mat glöms bort. När innehållet inte syns ordentligt är det lätt att påsen blir stående utan att någon tänker på vad som finns i den.
Det handlar alltså inte bara om att vi köper för mycket mat. Även sättet som maten är förpackad på kan påverka om vi kommer ihåg att använda den.
Vi köper mer än vad kylskåpet egentligen rymmer
En annan intressant upptäckt i studien var att nästan ingen av deltagarna funderade särskilt mycket på hur mycket plats som faktiskt fanns i kylskåpet innan de gick och handlade.
Många utgick helt enkelt från att det alltid skulle finnas utrymme för fler produkter. Det kan leda till att vi köper sådant som redan finns hemma eller fyller på med nya varor innan de gamla har hunnit användas.
Det är lätt att känna igen beteendet. Man står i mataffären och försöker minnas om det finns mjölk, yoghurt eller smör hemma. Eftersom man inte är helt säker väljer man att köpa en extra förpackning. Några dagar senare upptäcker man att det redan fanns en oöppnad produkt längst bak i kylskåpet.
Sådana dubbelköp kan verka obetydliga var för sig, men när de upprepas vecka efter vecka ökar risken för att mat blir stående och till slut måste slängas.
Det visar också varför bättre inköpsplanering inte alltid räcker. Om vi inte har en tydlig överblick över maten hemma blir det svårt att veta vad vi verkligen behöver köpa.

Matsvinn är också ett problem med design
En viktig slutsats från forskningen är att matsvinn inte enbart är en fråga om information och konsumenternas beteende. Det är också ett designproblem.
Forskarna menar att kylskåp och matförpackningar behöver utvecklas med människors verkliga vardag i åtanke. Det räcker inte att skapa produkter som fungerar bra i teorin om de inte fungerar i ett vanligt hushåll där kylskåpet ofta är fullt och tiden är begränsad.
Framtidens kylskåp skulle exempelvis kunna utformas för att ge bättre överblick över innehållet. Genomtänkta hyllor, tydligare förvaringszoner och lösningar som gör att äldre produkter automatiskt hamnar mer synligt skulle kunna underlätta vardagen.
Även förpackningarna skulle kunna bli bättre. De behöver vara enkla att stapla, ta mindre plats och göra det lätt att läsa information om innehåll och hållbarhet. Förpackningar som gör maten synlig kan också hjälpa oss att komma ihåg vilka produkter som behöver användas.
Det handlar i grunden om att skapa ett samspel mellan människan, kylskåpet och förpackningen. Om alla tre fungerar tillsammans kan det bli betydligt enklare att ta hand om maten.
Forskarna betonar samtidigt att studien är utforskande och bygger på ett relativt litet antal hushåll. Resultaten ska därför tolkas med viss försiktighet. Däremot ger undersökningen en intressant inblick i hur vardagliga detaljer kan påverka vårt matsvinn.
Så minskar du matsvinnet med några enkla kylskåpsvanor
Även om vi inte kan påverka hur alla kylskåp och matförpackningar är konstruerade finns det mycket vi kan göra själva. Små förändringar i hur vi organiserar maten kan göra stor skillnad över tid.
Här är några enkla tips som kan hjälpa dig att få bättre kontroll över kylskåpet.
1. Undvik att fylla kylskåpet till brädden
Ett överfullt kylskåp gör det svårare att se vad som finns hemma. Försök att lämna lite utrymme mellan produkterna så att du enkelt kan hitta det du letar efter. Det blir också lättare att hålla ordning och upptäcka mat som behöver användas snart.
2. Placera maten som snart går ut längst fram
Gör det till en vana att ställa produkter med kortare hållbarhet längst fram i kylskåpet. Har du exempelvis en öppnad förpackning grädde, några grönsaker eller rester från gårdagens middag kan du placera dem så att de syns direkt när du öppnar dörren.
3. Förvara maten på rätt temperatur
Alla delar av kylskåpet håller inte samma temperatur. Kött och fisk bör förvaras kallt, gärna på den nedre hyllan, medan färdiglagad mat kan placeras längre upp. Mjölk och andra känsliga mejeriprodukter bör helst stå längre in i kylskåpet i stället för i dörren, där temperaturen ofta är högre.
4. Kontrollera innehållet innan du handlar
Ta en snabb titt i kylskåpet innan du åker till mataffären. Det kan räcka med någon minut för att upptäcka vilka produkter du redan har och vad som faktiskt behöver köpas. En bild på kylskåpets innehåll i mobilen kan också vara ett enkelt sätt att hålla koll när du handlar.
5. Märk upp rester och öppnade förpackningar
Om du förvarar mat i egna behållare kan det vara svårt att komma ihåg vad de innehåller och när maten lagades. Skriv gärna en liten etikett med innehåll och datum. Då blir det enklare att prioritera rätt och minska risken för att rester glöms bort.
6. Planera in en restmiddag varje vecka
I stället för att låta små mängder mat bli stående kan du avsätta en kväll i veckan för att använda det som finns hemma. Överblivna grönsaker kan bli en god soppa, kokt potatis passar utmärkt i en pyttipanna och rester från tidigare middagar kan användas i en omelett eller pastarätt.
Matsvinnet påverkar både plånboken och miljön
Att slänga mat innebär mer än att förlora några livsmedel. Bakom varje produkt finns resurser som har använts för odling, uppfödning, tillverkning, transport och förvaring. När maten aldrig äts upp har även dessa resurser gått till spillo.
Enligt Naturvårdsverket uppstod omkring 880 000 ton fast livsmedelsavfall i Sveriges butiks- och konsumentled under 2024. Av detta kom cirka 60 kilo per person från hushållen. Omkring 16 kilo per person uppskattades vara mat som hade kunnat ätas men som slängdes i onödan.
För en familj kan det dessutom handla om flera tusen kronor om året. Pengar som hade kunnat användas till annat försvinner när mat köps in men aldrig kommer till användning.
Den nya forskningen från Linköpings universitet visar därför att det finns anledning att tänka ett steg längre kring hur vi förvarar våra livsmedel. Att minska matsvinnet handlar inte bara om att handla mindre eller bli bättre på att planera veckans middagar. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att maten ska bli använd.
Kanske är det dags att se kylskåpet med nya ögon. I stället för att bara fylla det med allt vi köper hem kan vi fundera över hur vi organiserar innehållet och vilka förpackningar som faktiskt hjälper oss att hålla ordning.
För ibland behöver det inte vara särskilt komplicerat att minska matsvinnet. Det kan börja med att flytta fram en bortglömd matlåda, använda grönsakerna som ligger längst ner i lådan eller låta bli att köpa ännu en förpackning av något som redan finns hemma.
























